Travminnen

Travminnen

En stayer visar sprintertakter

 

Det krävdes tre heat över 1600 meter auto innan vinnaren av Rommeheatet 1968 kunde koras. Främst hade publiken förväntat sig en duell mellan sprinterbetonade speedkulan Vinda Whitney (Sören Nordin) och stayern Big Lama (Ulf Reslow). Av de övriga var det endast Xanthe (Robert Westergren) och Paliron (Runar Sandgren) som tillmättes några chanser.

 

Rommeheatet 1968

 

Bäst trots ”dödens”

Sedan Sören Nordin bekvämt tagit ledningen med Vinda Whitney i första heatet och fått Big Lama utanpå radade ekipagen upp sig parvis, förutom Xanthe (Robert Westergren), som tappat 20 meter på en startgalopp. Första varvet avverkades efter måttliga 19,3 och de flesta trodde nog att Vinda Whitneys speed skulle fälla avgörandet. Big Lamas mäktiga långspurt ställde dock ledaren schack matt och Sören fick i stället inrikta sig på att hålla piggt avslutande Paliron bakom sig i mål. Big Lama noterades för 18,6, medan de två närmast sörjande landade på 18,9.

Rycket avgjorde

I andra heatet ändrade Sören taktig. Även här fick han anföra, denna gång med Xanthe som närmaste uppvaktning, men nu bestämdes farten till 17,8. Rapid Boy (Bert Nordmark) följde i rygg och Big Lama hittade ned i andrapar utvändigt. På bortre långsidan fick Uffe Relow problem då hela tiden i tredjespår trögt avancerande Paliron täppte till. Sören upptäckte detta och satte allt på ett kort genom att rycka ifrån fältet med flera längder genom slutsvängen. Big Lama lyckades komma loss och avslutade formidabelt över upploppet, men nådde inte riktigt fram. 17,8 blev tiden för de två första i mål. Paliron höll heroiskt till tredjeplatsen före Xanthe, vilken kastade in handduken 300 kvar.

Ren speeduppgörelse

Så var det så dags för skiljeheat. Sören överraskade med att låta Big Lama få dirigera förlitande sig på Vinda Whitneys speedresurser. Första rundan gick inte fortare än 21,8 och det var först inne på målrakan som Vinda Whitney vreds ut till anfall. Slutskedet blev dramatiskt, men Big Lama kunde hålla undan med knapp marginal sedan Vinda Whitney brutit ut tre spår på upploppet.

Franskt-amerikanskt lyckokast

Fuxige Big Lama, född 1962 (e. Jamie u. Lama) tillhör de allra främsta representanterna för fransk-amerikansk korsning. Med Darnley som farfar och Quiroga II som morfar utgjorde hästens stam en mix av blod från våra två största travnationer, vilken resulterade i en individ som förfogade över både speed och styrka.

På hans meritlista finns bland annat segrar i Harper Hanovers Lopp, Fyra kilometer, C.Th. Ericssons Memorial, L.C. Petersson-Broddas minneslöpning och ett antal större lopp på landsorten. Han uppnådde en segerprocent på 30%, en platsprocent på 60% och tjänade 359.100 kronor.

Big Lama inköptes från USA av Ingeborg Reslow och tränades/kördes under hela sin karriär av hennes make, proffstränaren Ulf Reslow. Uppfödare var Al Weisviller och legendariske Delvin Miller.

 

Big Lama

 



Dr. Jekyll och Mr Hyde

På banan var Big Lama fullt reglerbar och kunde hushålla med resurserna för att i de flesta fall leverera en kraftfull avslutning. Bäst kom han till sin rätt över längre distanser, men ovanstående beskrivna lopp visade att han även behärskade sprinterdistans, i synnerhet om det blev tempo i loppen. På stallbackar och i hagar gav han emellertid prov på ett helt annat temperament och utgjorde en fasa för såväl två- som fyrbenta.

På Solvalla har Big Lama hedrats med ett stayerlopp över 3640 meter. I vinnarcirkeln har under senare år Ingeborg Reslow fungerat som prisutdelare.

Framstående morfar

Big Lama fick 258 avkommor som sprang in nästan 12 miljoner kronor. Så många representanter av elitkaraktär producerade han dock inte. Miljonärerna Dimma och Zorkar är väl de som främst kan komma i fråga. Som morfar har han däremot visat sig vara en av de allra främsta. Det räcker med att nämna Copiad och Pale Amber.

 

Erik WIdén

 

 

Tillbaka till travminnen

 

Skriv ut | Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kan ni även besöka Eriks hemsida.