Travminnen

Travminnen

Några rekordhållare att minnas

 

Dagens inflation i tider gör att man lätt blir ”fartblind”. När jag började intressera mig för trav pratade man företrädesvis om sekunder, men numera är det fråga om tiondelar när hästarnas prestationer värderas. Rekordnoteringar som Giant Diablos 1.08,5a, Järvsöfaks 1.17.9 och Sebastian K:s 1.07,7 är förvisso hisnande men samtidigt vanskliga att jämföra med de tider som presterades för bara några sekler sedan. Förvisso har aveln gjort stora framsteg, men även banornas beskaffenhet, träningsmetoder, utrustning och en större insikt i hästarnas fysionomi har härvidlag spelat en stor roll.

En företeelse som förorsakar huvudbry när man penetrerar många av dagens rekordlistor är den ökning av kategorier som skett under senare år. Här gäller det att förutom ras, kön och ålder hålla reda på olika distanser, startmetoder, typ av bana etc vid en eventuell jämförelse av hästarnas prestationer.

Här nedan har jag samlat några äldre rekord som kanske inte får en nutida traventusiast att hoppa i taket men som väckte desto mer uppmärksammade när de sattes.

Ett av de mer omskrivna rekorden under mitten av 90-talet stod vindsnabbe men hetsige Colorado I.T. för när han i oktober 1994 som tvååring med sin tränare Jim Frick i vagnen rusade runt på fenomenala 1.14,9 med voltstart över distansen 1640 meter. Karriären för den svårreglerbare Spotlite Lobell-hingsten blev emellertid kort. Efter endast 20 starter (åtta segrar) exporterades han till Italien.

Först av kallbloden att spränga 1.30-gränsen var sprinterbetonade Elsa Best (e. Steggbest u. Elsa Maja). Det skedde på Färjestad den 26 oktober 1965 då körande Kjell Gunnarsson trampade gasen i botten från start till mål och landade på 1.28,7 över 1 600 meter auto.

Den förste av samma ras att trava under 1.30 med voltstart var Solels (e. Solo u. Elsy), uppfödd och till en början körd av Arne Simonsson, Svanskog, men vid rekordtillfället med Gunnar Wallberg i sulkyn. 1.29,4 noterades över 1720 meter på den snabba Gävle-ovalen den 30 juli 1967. Solels blev vald till Årets Kallblod samma år.

 

 

Treårige Luxury Ås (e. Pine Chip u. Nobella Lobell) skrevs in i rekordlistorna med dunder och brak på Färjestad den 30 augusti 2 003. Med Lars Lindberg i vagnen noterades han för aktningsvärda 1.11,8 över 1 640a vid segern i Korta E3. Han vann även Svensk Uppfödningsköpning och Kungapokalen och triumferade i 25 av sina 62 starter.

Opal Viking (e. Turnpike Taylor u. Zippelina Coeur) kunde med sin drygt 22 miljoner på kontot se tillbaka på en strålande tävlingskarriär. Oftast satt Jorma Kontio bakom hästen vid dennes större segrar, men inledningsvis sköttes tömmarna av Lennart Forsberg såsom vid rekordloppet på Solvalla den 3 december 2 003 då den 3-årige hingsten avverkade 1 640v på 1.14,1, en tid som vederbörligen uppmärksammades av såväl publik som press.

 

 

Ett av de största bedrifterna jag bevittnat var Max Flukts framfart under elitloppslördagen den 28 maj 2 005. Över 3 160 meter med voltstart ångade den femårige valacken med sin amatörtränare Kent Knutsson i sulkyn runt på världsrekordtiden 1.13,8 i Harper Hanovers lopp inför en jublande åskådarskara.

En prestation av liknande format levererades av Viking Kronos-sonen Going Kronos på Gävletravet en fredagkväll i juli 2006. Lufi Kolgjinis unghästfenomen travde då smått fantastiska 1.10,4a liktydigt med nytt världsrekord för treåringar på 1 000-meterbana - detta utan att vara pressad det minsta.

 

Erik Widén

 

 

Tillbaka till travminnen

 

Skriv ut | Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kan ni även besöka Eriks hemsida.