Elitloppet 1964

Fyra svenska ekipage ställde upp i Elitloppet 1964, men inget av dem lyckades ta sig till final. Inte helt överraskande då Solvalla bjöd på ett fält som får betecknas som det i särklass bästa som dittills drabbat samman på svensk mark. Förutom topphästar från Frankrike och Italien fanns representanter för Tyskland och Sovjetunionen.

Elitloppet kördes på den tiden över 1600a meter med två försök, där de fyra bästa i varje avdelning gick till final samt ett Tröstlopp för de utslagna ekipagen. Försöksavdelningarna hade ett förstapris på 24  000 kronor, och i finalen kunde segraren kamma hem 80  000 kronor.
Tröstloppet hade ett förstapris på 17  000 kronor.

Försöksavdelning 1

Det blev hemmahoppet Rangoon med Gunnar Nordin vid tömmarna som inledningsvis tog befälet i första avdelningen, tätt följd av storfavoriten Nike Hanover (Johannes Frömming). Redan efter 600 meter tvingades han dock släppa till Ozo (Roger Massue) trots att denne fått inleda första halvvarvet i tredjespår. Avslutningen på loppet blev en envig mellan Ozo och Nike Hanover, där den senare kunde vinna ganska bekvämt sedan Ozo i stridens hetta galopperat strax före mål. Otur hade Rangoon som felade i mål som klar trea. Starkaste insatsen gjorde kanske Fury Hanover (Gioacchino Ossani), vilken som fyra reparerade en stor startgalopp. Julienne (Sören Nordin) hängde i stort sett med som femma, men slog ändå de ryska gästerna Lazutjik och Prokaznik. Segrartid 1.16,2.

Försöksavdelning 2

Här behöll favoritspelade Pack Hanover (Sergio Brighenti) ledningen i kraft av sitt innerspår, närmast uppvaktad av Martini II och Orbiter medan franske Orange och ryske Apogej ägnade sig åt galopper. Resten av loppet blev helt odramatiskt med en friskt på bettet gående Pack Hanover som klar etta på 1.15,4. Elaine Rodney (Gerhard Krüger) avslutade vasst från ett svår utgångsläge (spår 10) och belade andraplatsen före Orbiter och en tapper Matini II. Svenskarna Locotime (Ivar Kihlström) , Othka (Gunnar Nordin) och Uffe Kejslstrup (Sören Nordin) var för korta i rocken.

Finalen

Även i finalen frontade startsnabbe Pack Hanover och höll loppet igenom ett 15,5-tempo. Innerspårets Elaine Rodney inledde trögt liksom Ozo och hamnade i kön, där de fick sällskap av Fury Hanover, vilken sinkats av en kort startgalopp. På bortre långsidan avancerade Ozo i ett ruskigt tempo för sin föga körskicklige kusk och nådde upp utvändigt om ledaren i sista sväng. Slutstriden mellan de bägge kombattanterna blev högst sevärd där Pack Hanover kunde hålla undan med den halva längd han skaffat sig vid upploppets början. Trean Nixon II var klart distansierad liksom det övriga fältet. Vinnaren noterade världstiden 1.15,4.

Tröstloppet

En liten blågul revansch och därtill en storskräll blev det i Tröstloppet där Locotime efter en väl avvägd styrning kunde hålla ryssarna Prokaznik och Apogej   från livet och vinna till oddset 21,1. Här ledde Uffe Kejlstrup länge, men stumnade helt när avgörandets stund var inne. Orange slutade fyra före Julienne, medan Othka – nu med Johannes Frömming i sulkyn – spolierade sina chanser med en startgalopp.