Lyckad uppfödarträff på Travmuseet

I lördags genomfördes ett uppfödarseminarium med kallbloden i fokus, i Järvsöfaks namn på Travmuseet i Årjäng. Många intressanta gäster drog en stor publik där det nog var fler anmälda från Norge än från Sverige. På plats fanns bland andra Järvsöfaks uppfödare Jan-Olov Persson, som var en central person under hela seminariet. Inte bara för att han med sin enorma erfarenhet vet mycket utan också för hans förmåga att vara tydlig i sina åsikter. Träffen var oerhört lyckad där Sverige och Norge nu står närmare varandra än någonsin, i alla fall i kallblodsfrågor.

Arrangör av avelsseminariet med kallblodsfokus var leaderprojektet Travrikeuppfödarna i samarbete med Stiftelsen Järvsöfaks, Travklubben Sleipner och Svensk Travsport. Marita Arvidsson, som är verksam i alla dessa läger hälsade en stor publik från Norge och Sverige välkomna på lördag morgon.

Första punkten bestod av att moderatorn Even Elvenes ledde ett intressant samtal med Järvsöfaks tränare Jan-Olov Persson (från Hagmyren i Hudiksvall) och Jan Roar Mjölneröd (från Momarken i Norge). I runda slängar har dessa två ca 3 100 segrar som kuskar och 3 700 som tränare, så dessa två är oerhört framgångsrika på banorna. Men båda kommer också från familjer där kallblod förekom under uppväxten och båda är nu flitiga kallblodsuppfödare.

Båda hade i stort sett samma positiva åsikter om det mesta men några saker stack ut:

• Men man var orolig över utvecklingen i Norge, där färre föl föds (433 st i år). Minskad population kan bli ett problem av flera skäl.
• Mycket bättre villkor i Sverige när hästen går premie- och kvallopp. Därmed har startprocenten främst för unga ston ökat i Sverige. Nu vill man ha lika villkor i båda länderna.

Eldsiri till Menhammar

Näste man på scenen var Johan Hellander som både är chef för Menhammar Stuteri och ordförande i Stiftelsen Hästforskning, och Johan tog chansen att berätta lite utifrån sina båda roller.

Stiftelsen bildades 2004 och sedan 2009 samarbetar man med Norge genom Norges Forskningsråd, Norsk Rikstoto och ”Forskningsmidler over jordbruksavtalen”. Pengar till forskning kommer alltså från både hästnäringen och staten i båda länderna.

Johan startade med att berätta om de forskningsprojekt som genomförts de senaste 10 år med inriktning på kallblod. Sedan släppte han nyheten att Stiftelsen Järvsöfaks skjuter till 100 000 kronor per år i tre år till Stiftelsen Hästforskning och att dettadetta bidrag planeras att utgöra en grund för finansiering av kommande forskningsprojekt och till att börja med en delfinansiering av en riktad forskningsutlysning för den kallblodiga travhästen. Ambitionen är att kunna finansiera ett forskningsprojekt med cirka en miljon SEK om året i tre år.  Vad man ska forska om är inte klart utan förslag efterlystes av Johan.

Johan belyste på ett charmigt sätt att Menhammars satsning på kallblod bottnar i Margareta Wallenius Klebergs kärlek till kallblodshästen och i synnerhet kallblodsstoet Mollvi, när hon som ung tjej flyttade med sin familj till Menhammar på Ekerö.

Numera är Menhammars satsning på kallblod självklar, både vad gäller tävling och uppfödning. I år fick man sex kallblodsföl och man har nu också sex kallblodiga fölston. Den senaste att ansluta är Elitstoet Eldsiri, mamma till Tekno Eld (vinnare av Svenskt Kallblodskriterium och Norskt Travderby) och Eld Rask (vinnare av Svenskt Kallblodskriterium och Norskt Travkriterium). Eldsiri är för övrigt nu dräktig med Tekno Odin.

Menhammar äger sedan tidigare Lannem Stella efter norska racerstoet Lannem Silje. Nu har man också köpt in sig i Lannem Siljes ettåriga son Lannem Sokken – en hingst född 2021 efter Tekno Odin.

Johan rundade sedan av sitt pass (han är veterinär också) genom att ge oss lite statistik över fölprocenten i både Norge och Sverige, där Norge är lite bättre än oss i Sverige och vad som kan påverka dräktighetsresultatet.

Ska vi vara rädda för inavel?

Näste man på att belysa ett ämne var professor Peer Berg som talade om inavel på kallblodstravare. Per visade kurvor över inavelsgraden de senaste 50 åren för fyra olika raser i Norge och där ville han fästa fokus på att siffran för kallblodstravaren ökat snabbt de senaste tio åren. En fara menade Per och berättade att inavel kan ge genetiska defekter. Församlingen var inte överens om hur man undviker detta, men däremot överens om att fler blodslinjer hade varit bra nu.

Gränsproblem

Tone Blindheim, nyanställd som avelsresurs på Det Norske Travselskap (DNT) och Christina Olsson avelschef på Svensk Travsport har en enorm erfarenhet av avel. Både via egen verksamhet och som ledare. De presenterade mycket intressanta siffror som:

• I år har bara 46 hingstar betäckt ston (No)
• Släktskap till Elding och han söner stort (No)
• Varmblodshästen springer 0,1 sek fortare varje år (Sv)
• Avels har gått så fort att hästarna snart har för mycket talang (Sv)
• Kallblodsfölen lika många (No och Sv)

Christina passade också på att visa några nya funktioner på sajten breedly.com – en guldgruva för den som är intresserad av avel.

Med två personer på podiet från centrala organisationer kom det frågor från publiken om varför det ska vara så svart att passera gränsen mellan Sverige och Norge med en kallblodig avelshäst? Det faktum att vi har en gemensam stambok men ändå lever i två olika länder och har en landsgräns och en EU-gräns mellan oss gör att det är besvärligt att flytta hästar från ett land till ett annat. Här visade det sig att det är ett EU-direktiv som styr och man enades om att sporten ska titta på problemet gemensamt och försöka hitta en lösning som gör det enklare än idag.

Paneldebatt

Innan kvällsmiddag med frågesport avslutades seminariet med en paneldebatt. I den deltog Peer Berg, Vidar Arnesen från Veikle Balder, Johan Hellander, Tone Blindheim, Christina Olsson, Jan-Olov Persson och Marita Arvidsson.

Dagens hetaste debatt visade sig bli inavelsfrågan där kanske Vidar Arnesen hittade en framkomlig väg då han föreslog att problemet delvis kan lösas via information till stoägarna. Något Tone tog med sig hem till DNT.

Fotnot: Nordiska Travmuseet driver projektet Travrikeuppfödarna, som syftar till att stärka och utveckla uppfödning, träning och hästägande inom Travrike-området (travbanorna i Värmland, Dalsland och norska Östfold), genom bland annat utbildningsinsatser som ”Till Start-kurser”, föreläsningar och uppfödarseminarium. Finansieringen kommer från Jordbruksverket via EU-medel och är ett leaderprojekt inom EUs landsbygdsprogram.

Bilden: Marita Arvidsson tackar Jan Roar Mjölneröd och Jan-Olov Persson med en bricka med bild på självaste Järvsöfaks efter seminariets första punkt. Flankerar gör moderatorn Even Elvenes. Foto: Hasse Svennehed.