Till Minne av Göran Axelson

Det är med stor sorg och saknad vi mottagit beskedet att Göran Axelsson har lämnat oss. En svår sjukdom ändade hans liv alltför tidigt. Vi känner ett stort vemod och tomhet och har svårt att ta till oss att han inte längre finns ibland oss. Han hade ju så oändligt mycket mer att ge.

Göran Axelsson var under många, många år känd som Årjängstravets starke man. Hans stora intresse för hästar och trav har funnits hos Göran sedan barnsben. Han skaffade också egna hästar bl.a. Spurt, som han själv körde och även vann amatör-SM med i Eskilstuna. Därmed kvalificerade han sig att delta i amatör EM  i Paris. Travet var till en början Görans hobby. Travsällskapets styrelse såg tidigt att han var en man som kunde utveckla Årjängstravet. Han anställdes därför som sportchef. Detta var Göran mycket nöjd med.  Han gav uttryck för att han var lyckligt lottad som fick arbeta med det som också var hans hobby.

I rollen som sportchef för Årjängstravet blev han snabbt känd över hela både trav Sverige och trav Norge. ”Göran på Årjängstravet” blev snabbt ett begrepp som man talade med respekt om. Göran var en person som hade lätt att umgås med människor från skiftande samhällsområden. Han var också en mycket skicklig yrkesman och samtidigt en stor diplomat med en stor social kompetens.

Han blev sedermera travbanechef med ansvar för hela Årjängstravet. Hans ledarskap kom att innebära att Årjängstravet blev känd som en mycket trivsam bana och som man borde besöka. Inte minst gällde detta Årjängs Stora Sprinterlopp. Till detta lopp lyckades han varje år få de bästa utav hästar och kuskar. Det är många världsstjärnor som startat i Årjängs Stora. Detta blev också årets folkfest med många tusen besökare som kom och slog sig ner på banans naturliga läktare runt vår vackra travbana. På något vis lyckades Göran gå runt i den stora publiken och få kontakt med väldigt många människor och alla ville tala med Göran.

Göran hade många förtjänster och  var intresserad av det mesta. När Nordiska Travmuseet startade upp verksamheten i Årjäng var Göran med och drog sitt strå till stacken. Han hade stor kunskap om historien och var därför en viktig person i uppbyggnaden av museet. Han var också med i dess styrelse under många år.

Göran hade således många strängar på sin lyra, men den absolut viktigaste strängen var familjen. Mona-Lisa, barnen med familjer var det allra viktigaste och barnbarnen var hans stora ögonstenar. Även om Göran hade mycket att göra missade han aldrig familjen i något sammanhang. Satt man och pratade med Göran kom han ofta in på hur barnbarnen förkovrades.

Göran var en god vän och kamrat som man alltid kunde lita på. Alla behandlades lika – ingen var större eller mindre. Hans omtanke och omsorg var stor. När nu Göran har lämnat oss känner vi stor sorg och saknad. Väldigt många vill tacka Göran för allt vad han gjort och allt han betytt. Våra tankar och delaktighet går nu till familjen som förlorat sin Göran.

Kjell Ericsson, fd ordförande i Nordmarkens Travsällskap